VÄrt examensarbete har varit att producera informationsmaterial till dansskolan Danshuset i VÀsterÄs. Huvudarbetet har varit att ta fram en broschyr som ska informera om dansskolans dansklasser och förmedla rörelse och dansglÀdje. Vi har dessutom tagit fram en affisch som ska informera om Danshusets vÄrförestÀllning. I utformningen av vÄrt informationsmaterial har vi tillÀmpat de olika designelementen för god informationsdesign och som arbetsmetod har vi utgÄtt frÄn den modell vi kallar den kreativa informationsdesignprocessen. Genom att utforma vÄrt informationsmaterial enligt principerna för god informationsdesign anser vi oss ha större chans att fÄ vÄrt budskap att nÄ fram med full effekt..

Ett arbete om hur man utformar externt informationsmaterial.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten pÄ Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstÄ hur de kan hjÀlpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lÀttlÀsta de Àr, hur tilltalet Àr och hur deras foldrar kan pÄverka lÀsarens uppfattning av deras verksamhet. Jag har anvÀnt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lÀttlÀst, stilistik och grafisk form vid framstÀllningen. För att se hur uppfattningen av en folder Àr har jag utprovat den pÄ personer ur mÄlgruppen. Foldern anvÀndes Àven under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lÀttlÀst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord.

Syftet med min forskning var att undersöka den rÄdande informationsproblematiken som Sepab Fordonsprodukter hade med sina informationsmaterial och den underliggande orsaken till detta. UtifrÄn min empiri och mina resultat av intervjuerna har jag sedan utvecklat ett nytt förslag pÄ informationsmaterial. Jag har under hela arbetets gÄng fokuserat pÄ mÄlgruppsanpassning tillsammans med Àmnet informationsdesign, vilket enligt mig gÄr hand i hand.Jag har arbetat utifrÄn kvalitativa metoder med hermeneutiken som inspirationskÀlla och informationsdesignsmÀssiga principer för att Ästadkomma detta. Mina resultat visade att det fanns ett flertal faktorer i det utgivna informationsmaterialet som var i behov av förbÀttring. Den slutgiltiga produkten blev ett nytt informationsmaterial till Sepabs nya produkt dÀr jag har tillÀmpat dessa teorier..

VolontÀrarbete Àr en sÀrprÀglad hjÀlpform av stor samhÀllerlig betydelse. Syftet med studien var att undersöka om kvinnliga volontÀrer som arbetar med samtalsstöd skiljer sig frÄn en svensk kvinnlig normalpopulation avseende femfaktormodellens personlighetsfaktorer. DÀrutöver undersöktes sambanden mellan personlighetsfaktorerna och graden av ideell arbetstillfredsstÀllelse. En webbenkÀtundersökning bland volontÀrer (n = 115) vid en ideell organisation som tillhandahÄller samtalsstöd till unga kvinnor genomfördes. Resultaten visade att volontÀrerna jÀmfört med normgruppen uppvisade högre grad av personlighetsfaktorerna utÄtriktning, öppenhet, vÀnlighet och mÄlmedvetenhet.

I mitt arbete har jag studerat klarsprÄk och retorik i myndighetstexter och avgrÀnsat studien till informationsbroschyren VÀlkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande fÄr med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det Àr ett informationsmaterial som alla arbetssökande fÄr, oavsett vilken Älder eller vilka behov och förutsÀttningar de har. Syftet med min studie Àr dÀrför att frÀmja lÀsbarhet och lÀsvÀrde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till mÄlgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 Är. I min studie har jag anvÀnt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten pÄverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur lÀsbar den Àr för mÄlgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhÄller sig till informationsmaterialet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skapa ett informationsmaterial för nyinflyttade i VÀsterÄs kommun som sÄ mÄnga som möjligt ska kunna ta del av. VÄrt mÄl Àr att bÄde lÀssvaga och lÀsstarka mÀnniskor ska kÀnna sig lika betydelsefulla nÀr de lÀser informationsmaterialet. VÄr forskningsfrÄga Àr dÀrför: GÄr det att kombinera principerna för informationsdesign och principerna för lÀttlÀst för att nÄ bÄde en lÀssvag och en lÀsstark grupp sÄ att bÄda kÀnner sig lika viktiga och tar till sig budskapet? Och om det gÄr, hur kan man dÄ gÄ tillvÀga?VÄr uppdragsgivare Àr Centrum för lÀttlÀst som arbetar med att göra information tillgÀnglig för dem som har svÄrt att lÀsa. De behöver ett utprovat referensmaterial av ett lÀttillgÀngligt informationsmaterial som de kan visa upp för olika kommuner i sitt arbete mot ett tillgÀngligt samhÀlle.För att besvara vÄr forskningsfrÄga anvÀnder vi oss av litteraturstudier, samt kvalitativa och kvantitativa studier i form av utprovningar.

Ideella idrottsföreningar har lÀnge varit en viktig del av det svenska samhÀllet, men möter idag utmaningar i form av ekonomiska svÄrigheter och minskat ideellt engagemang. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledningen av föreningsdrivna ridskolor kombinerar företagsstrategier med sitt ideella syfte. En tabell med idealtyperna ideell förening och företag har applicerats pÄ en fallstudie av tvÄ föreningsdrivna ridskolor och tvÄ aktiebolagsdrivna ridskolor i Uppland. De aktiebolagsdrivna ridskolorna stÀmmer enligt teorin in pÄ idealtypen företag till skillnad frÄn de föreningsdrivna ridskolorna som överensstÀmmer med bÄda idealtyper. Deras organisationsform kan istÀllet definieras som blandformen hybrid.

Syftet med denna studie Àr att utforma ett förslag pÄ hur ett informationsmaterial om tvÀttstugan kan utformas sÄ att Àven invandrade med begrÀnsade eller inga fÀrdigheter i svenska sprÄket kan lÀsa och förstÄ. Studien avser Àven söka svar pÄ huruvida ett sÄdant informationsmaterial kan pÄverka negativa beteenden associerade med anvÀndning av gemensamma tvÀttstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet Àr menat att bidra till att förebygga felanvÀndning av utrustning, samt bristande hÀnsyn till regler i tvÀttstugan. Den empiriska grunden utgörs primÀrt av problemsökande intervjuer genomförda med bÄde boende och anstÀllda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer mÄnga olika problem i de gemensamma tvÀttstugorna, samt att det finns tecken pÄ att det kan behövas ett bÀttre anpassat informationsmaterial.

Examensarbetet Àr utfört pÄ MÀlardalens högskola vÄren 2007. Arbetet hardiskuterats och utformats inom ramen av Àmnet informationsdesign.Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, föresprÄkar vikten av designadkommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation ochvill dÀrför, genom förelÀsningar, visa hur lönsam denna kunskap Àr för företag.Under arbetet har jag utgÄtt ifrÄn att besvara följande frÄga:Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation?Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plantspresentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som Àrverksamma inom samma bransch har gjorts.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

En undersökning om hur Sverige arbetar med integration i statlig, kommunal och ideell verksamhet.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som Ă€r enkelt att förstĂ„. NĂ€r man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det ocksĂ„ verka enkelt. Detta Ă€r dock inte fallet nĂ€r man fördjupar sig i Ă€mnet och börjar inse att ledarskap Ă€r ett komplext begrepp som innefattar en mĂ€ngd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bĂ€st i olika situationer. Röda Korset Ă€r en av mĂ„nga ideella verksamheter i Sverige och Ă€r en av det fĂ„ ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, dĂ€r ledarskapet utifrĂ„n deras vision sprids och lĂ€rs ut. Intresset fĂ„ngade oss nĂ€r vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Jag har genomfört ett examensarbete i Àmnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lÀmpliga informationskanaler att kommunicera gentemot mÄlgruppen nyinflyttade studenter, och dÀrefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nÄ ut med var att informera om sig sjÀlva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehÄllet i informationsmaterialet. Jag har anvÀnt mig av bÄde kvantitativ metod (genom en enkÀtundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar Àr internet, och pÄ andra plats direktutskick frÄn Eskilstuna Kommunfastigheter. SÄledes har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör lÀggas pÄ webben, men som ocksÄ kan anvÀndas som direktutskick till mÄlgruppen..

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rÀtt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rÀtt till information och rÀtt att komma till tals ut-ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgÄr ifrÄn. Vilken in-formation barnen har fÄtt ta del av, och om och nÀr barnen fÄr komma till tals pÄ Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmÀrksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framstÀlla informationsmaterial till asylsökande barn.